Put to sleep

Gömmer mig fortfarande. Världen är flipprig och allt är skevt. Snart får det inte flippra mer, jag ska till föräldrarna och vara snäll och vanlig och fira jul och inte supa bara dricka julmust. Ni får roa er med en dikt från min gamla, äckliga och anonyma blogg tills jag känner mig lite mer social. Varnar känsliga läsare btw. Haha.

Titta inte mer, det gör dig bara ledsen.
Jag kan aldrig bli mindre. Fåglarna kvittrar öronbedövande.
Deras kakofoni spränger min skalle.
Jag sliter i håret, det går av.
Bambi-Sue, jag älskar dig.
En hotfull relation.
Ett munsår, en sjöhäst, en stupränna, en ruttnade själ fylld med likvax.
Det enda som hörs är dessa olidliga ljud. En frän doft, som den av sur ved, tjäran rinner ner för väggarna, bildar stora svarta pölar på golvet.
Som du trampar i.
Orolig, rädd, panikslagen.
Uppskrämda små rådjurskid bor under min säng.
"Hjortflickan hjälper er" måste jag gång på gång intala dem.
De hatar Rock ’n Roll, de skriker så fort de hör musiken.
Jag lovar att hänga puckobruden i hennes egna inälvor, jag måste lova dem saker, de slutar aldrig ropa annars.
För min egen skull borde jag utplåna allt motstånd, minsta lilla rival måste skickas till jordens mittpunkt, pulveriserar, smältas, bli en vacker diamant som jag kan inhalera.
Tillsammans ska vi kasta sopor på dagisbarnen.

Hur i helvete tänkte jag där? Jag har utvecklat mitt språk lite sen dess men jag var nog påhittigare då än nu. Gillar't.

Nej, nu ska jag försöka vara lite produktiv. Svara på några sms kanske. Tack för alla fina kommentarer också. Hörs.