Put to sleep

Det är inte jag som är konstig, det är J då han hellre kramar en röd kudde med hello kitty på än mig. Försökte byta ut kudden mot mig men han gnydde så uppgivet och sorgset att jag la tillbaka kudden och vände mig om. Sen blev jag pigg (typ, mer pipig så jag fick ta en liten paus) och funderar på att spela skyrim. Utan guide. Orkar fanente guide. Kunde jag spela i c-p-mode fast jag fastnade i en grotta i en timme och var varulv och bara jagade kanin och get men ändå vare aslänge så kan jag fan spela utan guide.

Ibland känns det som om jag försöker undvika det oundvikliga. Det ligger gömt långt bak i huvudet men det finns där.

J är det sötaste som finns. Han hårar mindre än en katt men är ändå lite samma sak. Man kan klappa och sånt, mata och typ gosa och prata med konstig röst till. Nej, vettu vad. Tror jag ska sova ändå. Jag kan inte sitta här och jämföra J med något så ordinärt om en katt. Han är mycket coolare. Nej det går inte det heller. Jag ska inte ha tid att tänka såhär hårt på ingenting. Jag skulle fortsätta om jag inte gick och försökte sova igen. Klockan är mycket och vi ska väl ut imorgon igen (hua.) så jag tänkte trolla mig själv med antideppen som jag slutat med så jag somnar utan tjafs. Godnatt pårej.