Put to sleep

Tänkte lite på en grej som hände för snart två år sedan. Tiden mellan allt liksom.

Va på någon form av fest. Sa att jag redan hade ångrat mig för att ha stämt träff med någon. Men att det kunde bli vi någon dag ändå, men inte just nu och du verkade lite ledsen. Du sa väl något i stil med att jag skulle bli lurad och dödad och styckad eller så, du brukade överreagera lite.


Nu blev jag inte styckad, jag sitter ju här. Men vi har ingen kontakt längre. Och jag hatar det.


Innan det, innan allt typ. Eller inte innan allt, men innan jag blev dum i huvudet på heltid. Då jag fortfarande var dum bara ibland. När jag väl blivit dum satt jag och drack vin hela dagarna med diverse alkoholister och var bara allmänt jävla efterbliven och nästan jailbait och lekte lolita med män i 45-års åldern. Men annars var jag väl som vilken 15-åring som helst. Vet inte riktigt vad som gick fel, men sen blev allt verkligen fakkat deluxe. Åt en gång i veckan, och ja.... BREAKIN' THE LAW BREAKIN' THE LAAAAW, ungefär.


Näe, nu orkar jag inte mer idag. Allt är ganska fakkat just nu med. Eh.