Put to sleep

Funderar allvarligt på att bara skita i allt för tillfället. Någon som vet med sig att den är snäll och gillar mig och aldrig aldrig någonsin vill bråka? Hör gärna av dig. OBS. Snyggsmalgillasminkochbodymodsärettmåste. Aldrig någonsin att jag inleder ett förhållande där jag får höra hur jag förstör min kropp igen. Aldrig.

Men jag vill fortfarande inte göra slut. SÅ FUCK ME. Jag är helt blåst ibland. Och nej det är inget skämt, jag är så jävla mesig och feg och hatar förändingar. Och jag firar inte meningslösa jävla högtider som itne ens står med i någon form av kalender eller almanacka som går ut på att komma på så infantla skämt man bara kan och försöka föra folk bakom ljuset och såra dem djupt. Ungefär. Så jag skämtar nästan aldrig, aldrig sådär löjligt i alla fall. Förutom när jag säger att jag tycker om barn och uttrar. Hatar barn och uttrar.


Längtar seriöst efter lite uppskattning alltså, så jävla längesen man fick höra att man är snygg, hur mysig man är att krama eller hur smart jag är eller liknande. Från någon jag känner likadant för. Så jobbigt. Vet ni vad jag gjorde igår? OCH DET ÄR INGET SKÄMT. Jag släckte en cigg mot foten. På rly. Fattar inte varför jag slutade skada mig, det hjälper så fint mot ångesten. Gick över drekt, satt och flinade i soffan istället för att kämpa mot tårarna. Hahaha, jävla misär! <3 Cpbrud! Varför är jag en sådan obotlig masochist? Varför ska jag jämt förstta mig i situationer som skadar mig, som osunda relationer till andra människor och lite värre saker. Sånt som man inte pratar om. Skratta då, det är skitkul.

Tror jag är kär. Kär i alla som är snälla mot mig. Nej nu ska jag prata med min fru. Hörs <3