Put to sleep

HATAR MIG SJÄLV JUST NU.

 

Skulle till föräldrarna, packade väskan, fick extrem jävla dödspanikstress och packade upp allt. Packade om. Var där. Sepade. Läste alla monsterböcker jag skrev som barn. Några hade ritningar av fällor alla jag hatade skulle dö i. Funderade lite över att pyssla när jag hittade glittertejp. Hittade superlim. Tänkte att jag gör mer kollage så att J får skratta åt dem imorgon. Tänkte att det var jävligt obehagligt inatt och att det var bra att jag gör så roliga kollage. Tänkte på att det var kul hos madde igår. Fick en uppenbarelse om att nagellack kanske skulle kunna pysslas med. Tänkte att jag pysslar något användbart. Jag ba Fan vad skönt att softa, fan, nu ska jag kolla packningen och softa jernettttt. Upptäcker att jag glömt det viktigaste av allt. Tror inte på det. Får upp fem domedagsscenarion i huvudet på samma gång. Minns att jag fick dödspanikstressångest när jag packade om. Minns lite svagt att jag lämnade kvar typ halva packningen (har 2 av 5 medz, 4 klädesplagg och random oanvändbar skit). Känner mig helt jävla efterbliven. Vill inte. HATAR PLÖTSLIGT MIG SJÄLV OCH VILL ÅKA HEM FÖR DET ÄR HEMSKT HÄR OCH JAG HATAR PISSALINGSÅS. Kommer på att jag är i pissalingsås. Kommer på att jag är världens räddaste. Kommer på att jag ska komma ihåg att det inte är mig jag ska hata utan de som stressade mig genom att vara cpiga jävla horidioter och de gjorde mig stressad och jag hatar hur jävla fula i skallen de är. Kommer på att jag borde pyssla och hoppas på det bästa. Vill sno saker. Ska sno asmycket saker. Ska FAN verkställa min roligaste plan någonsin. Alltså fan vad rolig den är. Nu ska jag klippa om tidningstexter tills jag blir trött (FAN VAD JAG HATAR ATT VARA TRÖTT VILL DÖDA ATT VARA TRÖTT) Ska röka en cigg och gräma mig över att jag inte tål extrem stress. Känner mig ensam. Saknar J jättejättemycket. Blir nästan lite pipig. Vill hem NU. Asså jag ska fan avreagera mig med mordiska kollage. Gjorde ett om att slänga ett barn och elda upp en trist 70-åring och fira att det är krig. Kommer på att fan, deejukrig. Kommer plötsligt på att jag inte hatar livet eller mig själv. Nej, jag gillar livet. Det är bara vissa grejer som man får på köpet jag hatar. Kom på hur kul det är att vara sig själv. Kom på att jag inte bryr mig sådär asabasamycket om mig själv. Bryr mig hellre om andra. Bryr mig på massa olika sätt. Bryr mig om hur folk mår. Alla ska må som de förtjänar. Vill åka hem. Vill ha en lugnande kram. Ska skriva mordord nu. Kom på att de där böckerna jag ritade när jag var sju år var rätt sjuka. Det finns ingen text förutom HEMLIGT på omslaget. När jag såg första bilden mindes jag exakt hur jag kände mig då jag ritade den. Jag kände mig som jag gör nu. Jag är äntligen jag igen. Minns att jag samlade saker på hög och när högen var stor nog så vareklart. Igår kände jag mig så jävla klar att det enda jag kunde säga var fuck you så jag höll tyst och tänkte på att folk kanske inte tänker som mig. Alla verkar tänka så konstigt. Och så jävla fel. Blev plötskigt mycket glad och bryr mig inte om jag blir trött och sover och inte orkar gå på stan med mamma imorgon en snabbis innan hon kör hem mig. Och dessutom kommer jag ju hem snabbare. Och blir förstådd. Äntligen kan jag lägga till bokstäverna som gör ordet trevligt.

 

 

 

Igår när jag började gråta fick jag en kram och blev så överraskad att jag började gråta av lycka istället. Ni fattar inte hur fint det känns att bli kramad istället för armbågad i solar plexus när man gråter. Det var flera år sen någon kramade mig när jag grät. Det var så fint och jag slutade gråta direkt istället för att gråta och strffas för tårarna tills ingen orkar längre. Det tar lång tid. En gång blev jag arg istället. Det ingen vacker syn och ett par millimeter från att det skulle bli det sista någon såg. Jag vet att det är väldigt onormalt att bli alldeles uppspelt men jag kan inte hjälpa det, jag ska ge mig fan på att vinna. Jag har inte gett mig fan på saker på flera år så jag har en jävla massa fan att ge och det är fan sjukt hur mycket fan jag samlat på mig för fan vad jag samlat högar och det är högar som är så stora som mina praktfulla klädhögar fast de här är helt cp och jag fattar flrst inte varför det finns så månge äckliga högar och så få fina men så kom jag på att ingen har kommit på det och jag tycker det är så jävla efterblivet att bete sig efterblivet fast det är ju klart, jag var ju tvungen att försöka förstå hur jag kunde vara så dum. Efter en längre tid kom jag på det. JAG GLÖMDE AV KOLLAGEN.