Put to sleep

Sitter och väntar på att en liten filur kan bestämma sig för att vakna snart eller inte. Oh nu vaknade den visst :3 Denna filur ska nämligen köpa litta dricka till mig och annat nödvändigt som man behöver om man är sjuk. Gick miste om 300 lättfixade kr pga den här jävla ebolan jag fått. Ok kanske inte ebola, men något är det. Kan iaf gå och dricka lite utan att må illa. Fick ställa in mitt psykmöte (och inte få betalt!!!1) då jag nog är lite pryd av mig eftersom jag helst inte vill gå runt och kräkas i stan. Mitt i allt äcklande ska mina föräldrar då hämta hem mig ikväll. Så fan heller. Jag tänker sitta här och vara sjuk i Js kläder och jag tänker röka minst 5 cigg i minuten. Nej det tänker jag inte, det skulle bli dyrt. Nu har jag varit singel i typ 2 veckor eller något. Är jag onormal som blir stressad och mår dåligt över att mina föräldrar vill att jag ska ta tag i the aftermath av sambolivet när det gått 2 veckor? Eller skulle ni inte heller orka det? Och är det helt normalt att tröstshoppa för astronomiska summor och skita i allt? Är nog onormal. Men jag och J har det så kul ihop, vi är så lika varandra och kan fan snacka om allt! Det känns som om vi känt varandra i flera år, eller som om vi är samma person.Nu kom han hem igen, med massa mat och sånt. Pusshej, vi hörs <3