Put to sleep

Sitter och knör i sängen bredvid min lilla sjusovare. Får plats med tangentbord, mus, cigg, askfat, ipod, 1 kudde och mig själv iklädd 2 tunna och 3 tjockta tröjor men det är fan på gränsen lulz. Känns lite instängt men ändå mysigt. Hur kan han inte vakna? Inte ens om jag hoppar över honom och ner på golvet på skeva ben eller röker eller  snörvlar eller skriver saker! Lätt bästa människan jag bott med i hela mitt liv :D Vill alltid ha det såhär fint, gillar att vaka över folk som sover så inget händer dem. Det känns tryggt. Jag är alltid rädd och ångestfylld när jag ska sova,  det är en jävligt osäker aktivitet. Är jag hos någon jag inte litar på sover jag inte. Sover jag hos dig har du fått bra betyg, men sover jag hos dig och inte reagerar överdrivet negativt om det första jag ser när jag öppnar ögonen är dig påklädd och sysslosatt och klarvaken sedan länge så hör du till en nästan obefintligt liten grupp människor som jag verkligen tycker om och litar fult ut på. Fick alltid panikångestanfall om det hände med min ex-sambo. För några dagar sen överraskade J mig på samma sätt. Det enda som hände var att jag blev jävligt grinig och kastade en bok från trvekvltcha0zaltaret på golvet i frustration. Var mest rädd och missnöjd med mig själv som inte vaknat tidigare. Jämfört med hur jag brukar reagera så var det där inte värre än mitt vanliga morgonhumör :') Är helt eneklt bara väldigt rädd för att vara sårbar. Kommer det in någon nu så tror jag de skulle vända i dörren. Don't mess with texas. Jag ska bli texas en dag. Enda jobb förutom Krig jag aktivt skulle söka. Fan vad jag vill jobba som något omoraliskt.

(ändringen sker efter en relativt kort tidsperiod. det börjar med småprycklor och helt plötsligt är du en orm.)

Utan förvarning ställs tiden om till defuk och meningen börjar i slutet och det heter inte lördag det heter lörrdag och den är exakt 5 tizzdagar lång. Då tis(tizz)dag är den utan tvekan sämsta dagen för att ta en öl på. Lörrdag är bäst. Par i paria, natten är trygg och dagen är farlig, potentiellt bringar den ond bråd död och solen bränner hål i näthinnan som aldrig läker. Botemedlet är som sandpapper, det slipar ner dig till din ursprungliga form och försök att inte äta mjölk den här gången. Jag har blivit antisolen, ska starta antipolisen och jag kan inte riktig se vad jag skulle ha gjort som jag borde ångra. Men hade jag varit du hade jag hatat mig själv. Det gör inget, du är koppar och jag är guld. Jag luktar ammoiak, jag är en vampyr, men innerst inne vet du att du svag. Som mina 50.000W mot den svaga livsgnistan från din näst sista tändare. Hon gör mig till sin egen avbild. Jag ska bli något stort. Jag ska bli döden. Tiden rinner som sirap, några timmar till bara. Blixtrande neonskyltar visar vägen, och det är storm men vägen är inte krånglig och bördan visade sig väga mindre än en fjäder. För min enda naturliga fiende är just jag. Måste prata med tjejen nu, vill så gärna höra hur hon ser på saken. Jag sålde min mänsklighet och det här är för ditt eget bästa, men jag vill inte utsätta dig för min infekterade ursäkt till medkänsla och nästa gång kommer jag nog tyvärr inte kunna berätta om hur hur jag inte tog emot den vackraste gåva jag någonsin blivit erbjuden. Hur jag förstörde den, Hur jag drev ut henne. Men jag hade en orsak. Jag har en orsak, en sista väg jag hade missat helt. Inte den vägen, haha inte halsen ditt cp. Jag snackar om mitt rudimentära samvete. Det är helt nyutvecklat och det kommer inte bli till mycket besvär för mig (annat än när jag såg skräcken droppa som tjära från dig och jag bara visste att denna känsla kallas dåligt samvete och den drivkraften var rena jävla raketbränslet.

 

Ska nog försöka sova nu. Vill orka gå ut om några timmar utan att riskera att tappa fokus på högerbenvänsterbenettochtvånuskavifanutochgå.

 

"Ah tied off!